Limträbalk GL30c gran 90x315 (Moelven Töreboda AB)
Egenskaper
| Svenskt Trä-ID | SE00492 | ||
Svenskt Trä produkt ID för generiska produkttyper, vilka ingår i Svenskt Träs Standardsortiment. |
|||
| Produktstandard | SS-EN 14080 - Limträ | ||
En Nationell (SS) och/eller Europeisk (EN) Produktstandard innehåller specifikationer om en produkts egenskaper, attribut, utformning och testmetoder. En harmoniserad standard (hEN) är en kategori av Europastandard som utarbetats på uppdrag av EU-kommissionen. Produkter vilka introduceras inom EU och vilka har en harmoniserad produktstandard skall prestandadeklareras (väsentliga egenskaper) och CE märkas. |
|||
| Prestandadeklarerad och CE-märkt enligt Europeiska Byggproduktförordningen (CPR) | Ja | ||
För en byggprodukt, som omfattas av en harmoniserad standard (EU) och som säljs på EU inre marknad, är det obligatoriskt med en prestandadeklaration och CE-märkning. Byggprodukter som inte omfattas av en harmoniserad EU standard går att prestandadeklarera och CE-märka på frivillig väg. Tillverkaren kan då vända sig till ett tekniskt bedömningsorgan för att begära en europeisk teknisk bedömning (ETA). Läs vidare på Boverket - Byggprodukter |
|||
| Träslag - svenskt namn för träslag enligt SS-EN 14080 | Gran | ||
Svenskt namn för det botaniska namnet och beteckningen i SS-EN 14080. |
|||
| Träslag - botaniskt namn enligt SS-EN 14080 | Picea abies, PCAB | ||
Det botaniska namnet (latin) och den standardiserade förkortningskoden (SS-EN 13556) för träslaget. |
|||
| Limträ hållfasthetsklass enligt SS-EN 14080 | GL30c | ||
Hållfasthetsklasserna betecknas med GL och en klass, till exempel GL 30. GL står för Glued Laminated Timber (Glulam) medan siffran 30 står för karakteristisk böjhållfasthet, uttryckt i N/mm². Efter klassen följer en beteckning som beskriver om limträelementet består av homogena limträ lameller "h" (eng. homogenous) eller kombinerade limträlameller "c" (eng. combined), till exempel GL 30h. Därutöver kan bokstaven "s" (eng. split) användas för att beteckna att det är klyvsågat limträ, till exempel GL 28cs. |
|||
| Profiltyp enligt Svenskt Trä specifikation | Rakt limträelement med rektangulärt tvärsnitt | ||
Virke kan bearbetas till olika profiler med olika utseende och användningsområden. Till exempel olika former av sågade, hyvlade, rillade sidor och kanter. Eller urfrästa spår och falsar för sammanfogning, med mera. |
|||
| Ytstruktur enligt Svenskt Trä specifikation | Renhyvlade, ej lagade ytor | ||
De olika sidorna och kanternas ytstrukturer för en profiltyp kan framställas för att möta olika tekniska och utseendemässiga krav.
Till exempel med olika tekniker och utrustning vid sågning, hyvling , rillning och slipning. |
|||
| Limträelementets bredd enligt SS-EN 14080 | 90 mm | ||
Limträelementets bredd benämns som måttenhet "b" i beskrivningar av tvärsnittmåtten. Måttoleranser för måttenhet "b" är +/- 2 mm enligt SS-EN 14080.
Nominella mått vid referensfuktkvot 12%. |
|||
| Limträelementets höjd enligt SS-EN 14080 | 315 mm | ||
Limträelementets höjd benämns som måttenhet "h" i beskrivningar av tvärsnittmåtten. Måttoleranser för måttenhet "h" är +4 mm till -2mm där "h" är lika med eller mindre än 400mm. För "h" större än 400 mm är måttoleranserna +1% till -0,5, enligt SS-EN 14080.
Nominella mått vid referensfuktkvot 12%. |
|||
| Totalt antal lameller enligt SS-EN 14080 | 7 | ||
Ett limträelement består av ett antal lameller av konstruktionsvirke. Totalt antal lameller är lika med summan av antalet ytterlameller och antalet innerlameller i limträprodukten |
|||
| Tjocklek lameller enligt SS-EN 14080 | 45 mm | ||
Lamelltjockleken varierar beroende på vilken typ av limträelement som tillverkas.Till exempel kan lamelltjockleken vara olika för raka limträelement och för krökta limträelement. |
|||
| Hållfasthetsklass ytterlameller enligt SS-EN 14080 | T22 | ||
Lamellerna i imträ har antingen samma hållfasthetsklass , vilket benämns homogent limträ (h). Alternativt kan lameller med olika hållfastklass användas för de yttre respektive de inre lamellerna, vilket benämns kombinerat limträ (c). I kombinerat limträ placeras det starkaste lamellvirket som ytterlameller där spänningarna normalt är störst. |
|||
| Antal ytterlameller enligt SS-EN 14080 | 4 | ||
Antalet ytterlameller kan variera beroende på hur limträelementet är konstruerat och om det är ett homogent eller kombinerat limträ. |
|||
| Hållfasthetsklass innerlameller enligt SS-EN 14080 | T15 | ||
Vid kombinerat limträ är det olika hållfastsklasser för ytterlameller respektive innerlamellerna. Innerlamellerna har en lägre hållfastklass än ytterlamellerna. |
|||
| Antal innerlameller enligt SS-EN 14080 | 3 | ||
Antalet innerlameller kan variera beroende på det kombinerade limträelementets dimensioner och hållfasthetskrav. |
|||
| Antal limfogar enligt SS-EN 14080 | 6 | ||
Antalet limfogar varierar med det totala antalet lameller. |
|||
| Limklass enligt SS-EN 14080 och SS-EN 301 | Typ I | ||
Limträ tillverkat med lim enligt Typ I kan
användas oberoende av omgivande klimat (klimatklass 1 – 3 enligt Eurokod 5) medan användning av lim enligt Typ II är begränsad till konstruktioner som är skyddade för väder och vind (klimatklass 1 och 2 enligt Eurokod 5). |
|||
| Limgrupp enligt SS-EN 14080 | MUF (Melamin-Urea-Formaldehyd) | ||
Numera används av miljöskäl så
gott som uteslutande melamin-urea-formaldehyd-lim, eller i dagligt tal MUF-lim eller melamin-lim, vilket hänförs till Limklass Typ I. Melaminlimmade fogar är till en början ljusa men kan med tiden få en något mörkare nyans. |
|||
| Utsläppsklass formaldehyd enligt SS-EN 14080 | E1 | ||
Naturligt förekommer låga nivåer av formaldehyd i trä och träprodukter kan därmed inte vara helt fria från formaldehyd. Dock kan man reglera hur mycket formaldehyd som används i bindemedel som används vid tillverkning av limmade träprodukter. Utsläppsklass E1 innebär att produkten ïnte får avge mer än 0,124 milligram formaldehyd per kubikmeter luft. Vilket är det obligatoriska kravet i Sverige. |
|||
| Area på profil, med hänsyn till utformning, enligt Svenskt Trä specifikation | 0,02835 m² | ||
Beräknad på virkesproduktens faktiska profil.
Til exempel så behöver arean på en spontad profil beräknas med hänsyn till spontutformningen. |
|||
| Målfuktkvot enligt SS-EN 14298 | 16 % | ||
Begreppet målfuktkvot beskriver den önskade medelfuktkvoten vid leverans av ett virkesparti. Läs vidare på TräGuiden - Trä och fukt |
|||
| Hanteringsvikt per kubikmeter enligt Svenskt Trä specifikation | 500 kg/m³ | ||
Uppskattad viktuppgift för hanteringsplanering av produkten.
Gran ca 470 kg/m3. Furu ca 500 kg/m³.
Limträ ca 500 kg/m³. Impregnerat limträ ca 600 kg/m³ (torkade lameller efter impregnering).
Impregnerat trä ca 800 kg/m3 (ej torkat) |
|||
| Hanteringsvikt per meter enligt Svenskt Trä specifikation | 14,18 kg/m | ||
Baserad på Hanteringsvikt per kubikmeter (kg/m³) och Area på profil (m²). |
|||
| Brandklassificering av byggprodukter och byggelement enligt SS-EN 13501-1 | D-s2,d0 | ||
Brandteknisk klassificering av alla byggprodukter, inklusive produkter som är inbyggda i byggnadselement (produkterna beaktas i relation till deras slutanvändning) |
|||
| Reaktion på brand utan provning enligt EC-beslut 2003/593/EC | D-s2,d0 | ||
Anger klasserna för byggprodukter och/eller material som uppfyller alla krav för prestandakaraktäristiken "reaktion på brand" utan behov av ytterligare provning. |
|||
| Beständighetsklass för trä avseende angrepp av rötsvampar enligt SS-EN 350 | DC 4 | ||
Naturlig beständighet mot biologisk nedbrytning, av rötsvamp och insekter, hos kärnved i markkontakt. Beständighetsklass (eng. Durability Class) DC 1 innebär "Mycket beständig" och DC 5 innebär "Icke beständig". |
|||
| Karakteristiskt värde för böjhållfasthet enligt SS-EN 14080 | f m,g,k | 30 N/mm² | |
Det representativa värdet baseras på 0.05 percentilvärdet. Vilket innebär att sannolikheten för lägre värde är 5%. |
|||
| Karakteristiskt värde för draghållfastheten parallellt med fiberriktningen enligt SS-EN 14080 | f t,0,g,k | 19,5 N/mm² | |
Det representativa värdet baseras på 0.05 percentilvärdet. Vilket innebär att sannolikheten för lägre värde är 5%. |
|||
| Karaktäristiskt värde på draghållfasthet vinkelrätt mot fiberriktningen enligt SS-EN 14080 | f t,90,g,k | 0,5 N/mm² | |
Det representativa värdet baseras på 0.05 percentilvärdet. Vilket innebär att sannolikheten för lägre värde är 5%. |
|||
| Karakteristiskt värde för tryckhållfasthet parallellt med fiberriktningen enligt SS-EN 14080 | f c,0,g,k | 24,5 N/mm² | |
Det representativa värdet baseras på 0.05 percentilvärdet. Vilket innebär att sannolikheten för lägre värde är 5%. |
|||
| Karakteristiskt värde för tryckhållfasthet vinkelrätt mot fiberriktningen enligt SS-EN 14080 | f c,90,g,k | 2,5 N/mm² | |
Det representativa värdet baseras på 0.05 percentilvärdet. Vilket innebär att sannolikheten för lägre värde är 5%. |
|||
| Karakteristiskt värde för skjuvhållfasthet (längsskjuvning) enligt SS-EN 14080 | f v,g,k | 3,5 N/mm² | |
Det representativa värdet baseras på 0.05 percentilvärdet. Vilket innebär att sannolikheten för lägre värde är 5%. |
|||
| Rullande skjuvhållfasthet (rullskjuvning) enligt SS-EN 14080 | f r,g,k | 1,2 N/mm² | |
Skjuvspänningar vinkelrätt mot fiberriktingen. |
|||
| Medelvärde för elasticitetsmodul parallellt med fiberriktningen enligt SS-EN 14080 | E 0,g,mean | 13000 N/mm2 | |
Repesentativt värde baserat på medelvärde. |
|||
| 5-percentil karakteristiskt värde för elasticitetsmodul parallellt med fiberriktningen enligt SS-EN14080 | E 0,g,05 | 10800 N/mm2 | |
Det representativa värdet baseras på 0.05 percentilvärdet. Vilket innebär att sannolikheten för lägre värde är 5%. |
|||
| Medelvärde för elasticitetsmodul vinkelrätt mot fiberriktningen enligt SS-EN 14080 | E 90,g,mean | 300 N/mm2 | |
Representativt värde baserat på medelvärde. |
|||
| Karakteristisk densitet enligt SS-EN 14080 | P g,k | 390 kg/m³ | |
Anger det karakteristiska värdet av massa, per volymenhet, för ett träprovstycke. |
|||
| Medeldensitet enligt SS-EN 14080 | P g,mean | 430 kg/m³ | |
Anger medelvärdet av massa, per volymenhet, av ett träprovstycke. |
|||
| Svenskt Trä-ID | SE00492 | ||
Svenskt Trä produkt ID för generiska produkttyper, vilka ingår i Svenskt Träs Standardsortiment. |
|||
| Boverkets Resurs-ID | 6000000168 | ||
Identitet i Boverkets klimatdatabas för den resurskategori produkten tillhör. Egenskapsdata för resurskategorin är hämtad från Boverkets version 02.05.000, med versionsdatum Januari 25 2024. Läs vidare på Boverkets klimatdatabas |
|||
| Boverket - Klimatpåverkan GWP-GHG, konservativt värde (A1-A3, per kg produkt) | 0,133 kg CO2 e | ||
Det konservativa värdet används vid klimatdeklarationsberäkningar med generiska värden. A1-A3 värden för byggprodukterna i Boverkets klimatdatabas är konservativt satta. Det vill säga cirka 25 procent högre än genomsnittet, för att stimulera användning av specifika klimatdata. Läs vidare på https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/klimatdatabas/om-klimatdatabas/ |
|||
| Boverket - Omräkningsfaktor | 434 kg/m³ | ||
Beräknad faktor som är baserad på genomsnittlig densitet för torkat sågat virke av barrträ, med en fukthalt på 16%. |
|||
| Boverket - Klimatpåverkan GWP-GHG, konservativt värde ( A1-A3, per m³ produkt) | 57,72 kg CO2 e | ||
Det konservativa värdet används vid klimatdeklarationsberäkningar med generiska värden. A1-A3 värden för byggprodukterna i Boverkets klimatdatabas är konservativt satta. Det vill säga cirka 25 procent högre än genomsnittet, för att stimulera användning av specifika klimatdata. Läs vidare på https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/klimatdatabas/om-klimatdatabas/ |
|||
| Boverket - Teknisk livslängd | >50 år | ||
Livslängden för trä inomhus är normalt lika med konstruktionen den är en del av. Trä i i utomhusmiljöer behöver normalt underhåll under dess >50 års livslängd. Läs vidare på Läs mer info |
|||
| FSC - Spårbarhetscertifierad | Ja | ||
För en FSC (Forrest Stewardship Council) certifiering och märkning av produkt krävs att produkten innehåller FSC-certifierad råvara och att tillverkarens verksamhet måste vara certifierad enligt FSC:s standard och regler för spårbarhet (chain of custody). Läs vidare på FSC spårbarhetsstandarder |
|||
| PEFC - Spårbarhetscertifierad | Ja | ||
För en PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) certifiering och märkning av produkt krävs att produkten innehåller PEFC-certifierad råvara och att tillverkarens verksamhet måste vara certifierad enligt PEFC:s standard och regler för spårbarhet (chain of custody). Läs vidare på PEFC spårbarhetsstandarder |
|||
| Företagsspecifik EPD - registreringsnummer | NEPD-3736-2685-EN | ||
För verifiering av EPD hos respektive program och programoperatör |
|||
| Omräkningsfaktor GWP-GHG enligt SS-EN 15804 | 462 kg/m³ | ||
För omräkning mellan GWP-GHG per m³ respektive per kg, används den densitet (kg/m³) som angetts i EPD dokumentationen för produkten. |
|||
| Klimatpåverkan GWP-GHG (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 52,7 | ||
GWP står för Global Uppvärmniningspotential (EN: Global Warming Potential) och GHG står för växthusgaser (EN: Greenhouse Gases). Med GHG avses gaser som släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning. GWP-GHG värdet ingår bland annat i beräkningarna för klimatdeklaration, enligt Boverkets specifikationer. |
|||
| Global uppvärmningspotential - total (GWP-total) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | -674 kg CO2 e | ||
Står för den totala globala uppvärmningspotentialen, det vill säga summan av GWP-indikatorkvantiteterna. |
|||
| Global uppvärmningspotential - biogen (GWP-biogenic) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | -744 kg CO2 e | ||
Omfattar koldioxidutsläpp till luft (CO², CO och CH4) som härrör från oxidation och/eller reduktion av ovanjordisk biomassa genom dess omvandling eller nedbrytning (till exempel förbränning, rötning, kompostering, deponering) och CO²-upptag från atmosfären genom fotosyntes under biomassa tillväxt – dvs motsvarande kolhalten i produkter, biobränslen eller växtrester ovan jord som strö och död ved. |
|||
| Global uppvärmingspotential GWP-GHG ( A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 52,4 kg CO2 e | ||
GWP-GHG omfattar alla växthusgaser (GHG) men exkluderar utsläpp från och upptag av biogent kol (GWP -biogenic). |
|||
| Utarmningspotential för det stratosfäriska ozonskiktet (ODP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,00000102 kg CFC 11 e | ||
Den relativa mängden nedbrytning som orsakas i det stratosfäriska ozonskiktet. |
|||
| Försurningspotential, ackumulerad överskridning (AP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,602 mol H+ e | ||
Ett mått på den försurning som orsakas av mark och vatten genom utsläpp till luften av försurande ämnen. |
|||
| Eutrofieringspotential, del av näringsämnen som når sötvattenslutförvaring (EP-freshwater) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,00357 kg P04³¯ e | ||
Mått på den övergödning som orsakas av utsläpp som når och lagras i sötvatten. |
|||
| Eutrofieringspotential, del av näringsämnen som når saltvattenslutförvaring (EP-marine) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,278 mol N e | ||
Mått på den övergödning som orsakas av utsläpp som når och lagras i marint vatten (saltvatten). |
|||
| Eutrofieringspotetial, ackumulerat överskridande (EP-terrestrial) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 2,51 mol N e | ||
Mått på den övergödning som de markbundna utsläppen orsakar. |
|||
| Bildningspotential av troposfäriskt ozon (POCP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,516 kg NMVOC e | ||
Troposfäriskt ozon (marknära ozon) bidrar till klimatpåverkan och uppvärmningen. Bildas genom en reaktionen av flyktiga organiska föreningar och kväveoxider, till exempel från utsläpp, och i närvaro av värme och solljus. |
|||
| Abiotisk utarmningspotential för icke-fossila resurser - mineraler och metaller (ADP-minerals & metals) (ADPM)(A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0000506 kg Sb e | ||
Definierar den minskande tillgängligheten av icke-förnybara resurser som ett resultat av deras utvinning och underliggande brist, relaterat till knappa grundämnen och malmer. |
|||
| Abiotisk utarmningspotential för fossila resurser (ADP-fossil) (ADPE) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN15804 | 1130 MJ | ||
Definierar den minskande tillgången på icke-förnybara resurser till följd av deras utvinning och underliggande brist, i samband med användningen av fossila bränslen som bränsle eller råvara. |
|||
| Vattenanvändning, deprivationspotential, deprivation-vägd vattenförbrukning (WDP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 665 m³ | ||
Indikator för påverkanskategorin vattenanvändning och förbrukning. |
|||
| Förnybara primära energiresurser som används som energikälla (PERE) (RPEE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 3270 MJ | ||
Exempel på förnybara primära energiresurser är vatten-, sol- och vindkraft. |
|||
| Förnybara primära energiresurser som används som råmaterial (PREM) (RPEM) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 7870 MJ | ||
Material med energiinnehåll som används som råvara (ej återvunnet material), till exempel trä. |
|||
| Icke-förnybara primära energiresurser som används som energikälla (PENRE) (NRPE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 1130 MJ | ||
Primära energiresurser som torv, olja, gas, kol, och uran, vilka kan används som energikälla. |
|||
| Användning av förnybara primära energiresurser-total (PERT) (TPE) (A1-3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 11100 MJ | ||
Summan av förnybara primära energiresurser som används som energibärarare (bränsle) och förnybara primära energiresurser som används som material. |
|||
| Icke-förnybara primära energiresurser som används som råmaterial (PENRM) (NRPM) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 71,8 MJ | ||
Icke-förnybara primära energiresurser som används som råvara vid tillverkning. Till exempel olja vid tillverkning av plastbaserade produkter. |
|||
| Användning av icke-förnybara primära energiresurser-total (PENRT) (TRPE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 1200 MJ | ||
Summan av icke-förnybara primära energiresurser som används som energibärarare (bränsle) och icke-förnybara primära energiresurser som används som material. |
|||
| Sekundära material (SM) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 kg | ||
Användning av material som återvinns (sekundära) från till exempel tidigare producerade produkter eller användning och som kan ersätta primära råmaterial. |
|||
| Förnybara sekundära bränslen (RSF) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Till exempel pellets som tillverkats av biomassarester och flisat träavfall. |
|||
| Icke-förnybara sekundära bränslen (NRSF) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Icke-förnybara resurser med energiinnehåll som används som energikälla (bränsle) , till exempel bearbetade lösningsmedel, strimlade däck (sekundära resurser). |
|||
| Nettoanvändning av sötvatten (FW) (W) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 16 m³ | ||
Sötvatten som används i produktionssystemet och som inte återförs till samma avloppsbassäng som det härrörde från. Mäts med hjälp av principerna för vattenavtrycksanalys enligt ISO 14046. |
|||
| Ofarligt avfall (NHW) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 2,09 kg | ||
Icke-farligt avfall är giftfritt och liknar hushållsavfall. Den består av inert avfall och vanligt hushållsavfall. |
|||
| Farligt avfall (HW) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,00125 kg | ||
Farligt avfall som deponeras för slutförvaring. |
|||
| Radioaktivt avfall (RW) (A1-A3, per m3 produkt) SS-EN 15804 | 0,115 kg | ||
Summan, i vikt, av hög-, medel- och lågaktivt radioaktivt avfall, konditionerat till slutförvaring. |
|||
| Komponenter för återanvändning (CR) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN15804 | 0 kg | ||
Komponenter som återanvänds vid slutet av sin livscykel. |
|||
| Material för materialåtervinning (MR) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,17 kg | ||
Material för för återvinning och användning i nästa produktsystem. |
|||
| Material för energiåtervinning (MER) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 1,25 kg | ||
Material för återvinning och användning som energikälla (bränsle) i nästa produktsystem. |
|||
| Exporterad elektrisk energi (EEE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Mängden elektrisk energi tillgänglig på marknaden efter förbränning. |
|||
| Exporterad värmeenergi (ETE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Mängden värmeenergi (termisk energi) tillgänglig på marknaden efter förbränning. |
|||
| Biogent kolinnehåll i produkten (per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 205 kg | ||
Biogent lagrat kol i produkten. Vilket vid en förbränning genererar koldioxid. 1 kg biogent kol (C) motsvarar 44/12 kg koldioxid (CO²). |
|||
| Biogent kolinnehåll i förpackningar (per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 kg | ||
Biogent lagrat kol i förpackningsmaterialet. Vilket vid en förbränning genererar koldioxid. 1 kg biogent kol (C) motsvarar 44/12 kg koldioxid (CO²). |
|||
| Innehåll av farliga ämnen enligt REACH Kandidatförteckning | 0 % | ||
Ämnena på kandidatförteckningen har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön, så kallade särskilt farliga ämnen (SVHC). Kandidatförteckningen är en del av den europeiska kemikalielagstiftningen, Reach. |
|||
| VilmaBas-id | VB3110 | ||
| Varugrupp BK04 | 02501 - Limträbalk | ||
| Namn enligt Trägruppen | Limträbalk | ||
| Tjocklek | 90 mm | ||
| Total bredd | 315 mm | ||
| Täckande bredd | 315 mm | ||
| Träslag - VilmaBas | Gran | ||
| Hållfasthetsklass | GL30c | ||
| Hyvelprofil | Hyvlat limträ | ||
| Ytskikt | Renhyvlade ytor med fyra fasade hörn | ||
| Efterbehandling | Obehandlad | ||
| Målfuktkvot | 16 % | ||
| Prestandadeklaration | Ja | ||
| CE märkning på förpackning | Ja | ||
| CE-märkning på produkten | Ja | ||
| Area på profil | 0,02835 m² | ||
| Vikt per meter | 14,175 kg | ||
| Vikt per m³ | 500 kg |
